Deporterade

Hela tiden deporteras människor mot sin vilja, både från Finland och andra länder i Europa. Det handlar inte endast om asylsökare som fått negativt besked. Deportering kan gälla dem som inte får sitt uppehållstillstånd förnyat eller som inte har ett uppehållstillstånd överhuvudtaget.

Många som kommer till Finland utanför EU bygger ett nytt liv hos oss. Miljoner människor i Europa är rädda att hotas av avvisning så länge de inte har ett gällande uppehållstillstånd. När livet förändras, arbetslöshet eller graviditet under studietiden, kan det betyda att allt faller ihop.

En utvisad kan vara vem som helst

Liksom var och en oss har också varje utvisningshotad sin egen berättelse. De är inte kriminella, utan vanliga föräldrar, arbetare, studenter eller barn.

En del som hotas av avvisning har bott flera år, till och med årtionden, i Finland. Till och med barn som fötts i Finland kan bli avvisade till ett land som de aldrig bott i.

Deportering är en mänsklig katastrof

Att bli utvisad har många konsekvenser. En del hamnar i fängelse i sitt hemland och blir torterade, för andra väntar ett liv i fattigdom. Andra riskerar förlora ansiktet om de återvänder hem, då hela familjen har understött deras resa ekonomiskt.

Den som bott länge i Europa har svårt att börja på nytt i ett land man inte har något kvar. I många länder måste man ha goda kontakter för att kunna försörja sig. Inte ens en europeisk högskoleexamen ger arbete utan lokala kontakter.

Även den som kunnat återvända tryggt till sitt land kan efter återkomsten uppleva att familjen fryser ut en. Många som varit tvungna att lämna barn i Europa försöker ofta med livet som insats att återvända så fort som möjligt.

En papperslös blir osynliggjord

När asylreglerna i Europa har skärpts är det allt färre som fyller asylkraven. För många är en asylansökan enda sättet att ta sig in i landet, oberoende om asylkraven uppfylls eller inte. I takt med allt fler negativa asylbeslut ökar också antalet som saknar uppehållstillstånd.

De som inte har uppehållstillstånd, papperslösa, har samma grundrättigheter som alla andra människor, men på grund av deras svåra situation förverkligas inte deras rättigheter. De papperslösa syns varken i befolkningsregistret eller tillhör social- och hälsovårdssystemet.

I sin rädsla att bli utvisade vågar de papperslösa inte vända sig till polisen trots att de riskerar att bli offer för kriminalitet eller bli utnyttjade. En hyresvärd kan till exempel vräka en hyresgäst, en arbetsgivare kan låta bli att betala ut löner utan att ställas till svars.

Vad kan vi göra?

Utvisningar och papperslöshet gäller människor som drömmer om en bättre framtid, som sörjer, som älskar och arbetare, precis som alla andra. Vår uppgift är att möta dem som våra medmänniskor när våra vägar korsar i församlingen, i skolan, på jobbet eller i hälsovårdscentralen.

Som medborgare kan vi vädja till våra politiker, att de i Finland och i EU ska jobbar för en rättvis migrationspolitik. Vi kan välja beslutsfattare som respekterar alla människors lika värde. För att vi ska kunna påverka rötterna till flyktingskap och migration måste vi genom politiska beslut främja global jämlikhet och konfliktlösning.

Text: Katariina Väisänen. Skribenten har intervjuat fotograf Katja Tähjä och redaktör Kaisa Viitanen som i september 2016 publicerade en fotobok som dokumenterar Europas avvisade och migranter. Mera information om projektet Karkotetut (Utvisade) finns på www.karkotetut.com.