Grundläggande och mänskliga rättigheter tillhör alla. Under asylprocessen strävar man efter att ingen ska avvisas till förhållanden där ett människovärdigt liv är i fara. Flyktingrådgivningens ledande jurist Marjaana Laine berättar varför man bör se till att ingen ska drabbas av ett felaktigt beslut.
Hur kan rätten till skydd garanteras vid asylprocessen?
Asylprocessen tar alltid hänsyn till om den sökande riskerar bli utsatt för tortyr eller annan omänsklig behandling i sitt ursprungsland ifall den sökande avvisas dit. Här handlar det om ett absolut avvisningsförbud, en mänsklig rättighet, som inte får kränkas under några som helst omständigheter.
Tyvärr känns inte behovet av internationellt skydd igen, utan det görs felaktiga, negativa beslut. Om det här händer är följderna irreparabla för den som avvisas. Personen kan då hotas av tortyr eller till och med mista sitt liv. I dylika fall bryter Finland mot sin grundläggande skyldighet att garantera de mänskliga rättigheterna. Två gånger under åren 2014-2015 har FN:s tortyrkommission gett Finland en fällande dom, vilket visar att det finländska asylförfarandet inte tar hänsyn till ens tydliga fall av avvisningsförbud.
Som ett resultat av det snabbt ökande antalet asylsökande i mottagningscentralerna i slutet av 2015 rekryterade Migrationsverket och förvaltningsdomstolarna en stor mängd nya arbetstagare under kort tid. Detta tillsammans med lagändringar och hårda krav på effektivering ökar risken för felaktiga beslut.
Hur kan vi främja identifieringen av dem som behöver skydd?
För att kunna minimera felaktiga beslut måste asylprocessen vara individuell. Kunskap om ursprungslandet och asylrätt och förmågan att ta hänsyn till den asylsökandes individuella situation och behov är alla förutsättningar för att man ska kunna klargöra asylskälen. Det är viktigt att den asylsökande får kännedom om asylförfarandet och vid behov kunnig rättshjälp så snart som möjligt efter att asylansökan lämnats in.
Asylprocessen grundar sig på att den asylsökande själv berättar om sina erfarenheter så detaljerat, kronologiskt och trovärdigt som möjligt. Då kan den som fattar beslutet vara säker på att den som söker skydd faktiskt är i fara på basis av det som den asylsökande berättat.
Risken att få ett negativt beslut är värst för människor i en särskilt utsatt position.
Hit hör människohandelsoffer, traumatiserade tortyroffer och minderåriga. Många av dessa har svårt att lita på någon. Särskilt tortyrtrauman kan inverka på förmågan att lita på, minnas och berätta om sina erfarenheter. För att tilliten ska kunna byggas upp igen och för att man ska kunna känna igen särskilt utsatta personer är det viktigt att mottagningscentralerna har tillräckligt med resurser för hälsovård och social service.
Hur påverkar lagändringarna de asylsökandes rättsskydd?
De förändringar i utlänningslagen som regeringen gör grundar sig på att behovet effektivera asylprocessen när de asylsökandes antal stiger. Ifall effektivitet prioriteras framom rättsskyddet växer risken för flera negativa beslut. Men inte ens en lagändring som skulle förkorta asylsökandes rätt till överklagande med 1-2 veckor skulle effektivera behandlingen. Däremot påverkar det direkt uppfyllandet av den sökandes rättsskydd eftersom det är svårt att snabbt få tag på en kunnig jurist.
Det man vill uppnå med en strängare lagstiftning i många EU-länder är att det egna landet inte ska uppfattas som mera attraktivt än andra länder. Det här är ytterst kortsiktig. När bestämmelserna för familjeåterförening ytterligare skärps leder det mera människosmuggling och till att människoliv utsätts för fara. Kvinnor och barn kommer idag mer än tidigare till Europa via farliga rutter. Det beror på att möjligheten att komma i säkerhet och träffa sin familj genom familjeåterföring är svårare än någonsin tidigare.
Intervju: Katariina Väisänen. Översättning: Jan Edström