"Ingenting är finare än att kunna hjälpa människor att få sin röst hörd och stå på egna ben."
Jag heter Ujuni Ahmed och är finländsk somalier. Jag är född i Somalias huvudstad Mogadishu, men har tillbringat både min barndom och min ungdom i Gårdsbacka, i östra Helsingfors. Som tonåring tvingades jag ta för mycket ansvar, vilket ledde till att jag blev rebellisk när jag växte upp. Jag valde fel många gånger och det påverkar mig fortfarande. Jag önskar att det hade funnits människor som skulle ha berättat för mig att mina val kommer att styra min framtid mer än jag anade.
Trots allt skulle jag inte ändra på någonting i mitt förflutna då jag tror att jag gjorde allt, också mina fel, bara för att begreppet ”att välja själv” var nytt för mig. Nu har jag förstått vilka uppoffringar min mor gjorde för oss, både som mor och kvinna och det har motiverat mig att våga vara annorlunda, sådan som jag vill vara.
På grund av mina egna erfarenheter vill jag engagera mig för kvinnors och barns ställning. Därför gör jag också så kallat kultursensitivt ungdomsarbete. Jag vill möta varje ung människa som individ då jag själv inte hade någon rollmodell.
Jag förstod redan tidigt att min mor lämnade utanför samhället med sina åtta barn. Jag undrar ännu om min mor, om hon fått hjälp, skulle ha lärt sig språk och börjat studera. Vilka val hade hon gjort om hon fått hjälp att vara delaktig i samhället?
Det gör ont att veta att många kvinnor och flickor fortfarande blir utanför samhället. Varje flicka och kvinna som blir marginaliserad innebär också att vårt välfärdssamhälle och demokratin naggas i kanten. Varje mor eller kvinna som inte känner till sina rättigheter kommer att fostra sina barn med den kunskap hon har.
I mitt arbete upplever jag konflikt då det känns som om jag ställer de unga mot deras familjer. Då känns det fel att vårt samhälle godkänner parallella samfund som ett alternativ till samhällsdelaktighet. I dessa samfund finns det ingen garanti för människors välmående.
I vårt land har vi ändå många goda saker utan att ens vara medvetna om dem. Mycket håller vi för självklart. Det är något vi behöver förbättra, uppskatta och bli mera medvetna om.
Ingenting kan vara bättre än att vi hjälper människor att stå på sina egna ben så att de kan fatta egna beslut och tala för sig själva. Jag vill helst inte tala för någon annan, utan stöda var och en att använda sin egen röst. Det är mycket viktigare och starkare.